Cirkusdirektören – Entreprenörskap
Cirkusdirektören genom historien
Historiskt har cirkusen drivits av ett starkt entreprenörskap. När de andra scenkonstformerna närmade sig konstfältet och fick tillgång till allt vad det innebär av scener som byggdes och institutioner som skapades och stödjande samhällsstrukturer, gick cirkuskonsten en annan väg.
Den resande livsstilen, ett ständigt sökande efter nya innovationer och spektakulära akter i jakten på en ny och större publik och nya sätt att etablera sig på kom ur överlevnad då cirkusen utvecklades från behovet av att överleva på en strängt kommersiell marknad. Historiskt går det att spegla de stora fysiska risktagandena som artisterna utsätter sig för under tältduken i de stora ekonomiska risktagandena som ingår i att driva en cirkus. ”Därför har cirkus sällan drivits av personer som redan har kapital och ansvar, utan snarare av dem som har varken eller och därför inte har något att förlora.” (från boken ”Rings of desire – circus history and representation” av Helen Stoddart.
Ur Inuti ett cirkushjärta
När aktörer inom de andra konstformerna på olika sätt uppmanas att närma sig ett entreprenöriellt arbetssätt och hitta nya vägar att verka på som en effekt av det kulturpolitiska klimat som sprider sig i Sverige och Europa, är det spännande att se hur den samtida cirkusen går i motsatt riktning och rör sig mot konstfältet, bättre rustade med sin långa tradition av entreprenörskap i bagaget.
Boken "Inuti ett cirkushjärta" skrevs som en del av detta forskningsprojekt, där Tilde Björfors och Kajsa Balkfors belyser hur konstformen nycirkus har inspirerat Cirkus Cirkörs gränsöverskridande och entreprenölla arbetssätt.
Akrobatiken uppmanar oss att våga mer än vad vi vågar och clownen lär oss vända ett misslyckande till en succé. Cirkus Cirkör har under sin explosionsartade framväxt hämtat sina arbetsverktyg och sin värdegrund till rollerna som konstnärer, pedagoger och entreprenörer från cirkuskonsten.
I Inuti ett cirkushjärta sammanfattar Tilde Björfors och Kajsa Lind de viktigaste erfarenheterna från denna resa. Tvärt emot politiska tonåringar och idéströmningar om att konsten ska bli mer näringslivsinspirerad har Cirkus Cirkör med sin livskurva som exempel visat att det går att bygga och driva ett företag mer konstnärligt.
Ur ledorden kvalitativ galenskap kommer idéerna vi vill förverkliga och förmånen att leverera. Den solidariska individualismen värnar om vår rätt att vara unika, göra de val vi gör och samarbeta över gränser. Och det uppkäftiga engagemanget behövs för att skapa de förutsättningar vi saknar i samhället eller hos oss själva.