Clown – Misslyckas

"För en clown är misslyckandet en möjlighet. En clowns liv går ut på att vända floppen till en topp."

Det är en succé! Jag noterar det flyktigt. Det går inte att njuta av den. Bakom lyckandet väntar en kraschlandning.

Jag vet det. Så är det alltid. Bäst att inte bli för glad. Då blir fallet så stort. För falla, det gör man ju. Bäst att vara beredd på att hantera det.

Clownen ser min sammanbitna min mitt bland alla andra som firar. Han ställer sig framför mig med sin svårtydbara blick.

»Väntar du på fallet nu igen? Varför vänder du inte på det som
jag? För oss clowner är till och med ett misslyckande en möjlig
succé. En clowns framgång hänger på att kunna vända en flopp
till en topp.»

Så är han borta. Kvar står jag och börjar långsamt nysta mig
bakåt genom mitt liv fyllt av det ena misslyckandet efter det
andra.

Det gör ont att behöva påminna sig om allt klantigt, obegåvat jag har hamnat i. Men när jag rätar ut trasselpunkterna börjar jag sakta se ett mönster… Det där misslyckandet ledde till att jag var tvungen att tänka om och byta riktning. Och det i sin tur ledde till att jag gick en helt ny väg som visade sig vara det bästa som kunde ha hänt. Varje knut som har upplevts som ett grymt nederlag när det inträffade, visar sig när jag ser på det i backspegeln ha lett till en succé, eller åtminstone en ny öppning.

Från och med nu ska jag vårda varje flopp ömt, och söka efter succén i den.

Miss Lyckad !

Clownens historia

Det är svårt att peka på den exakta historiska utvecklingen av clownen, eftersom clownen har likheter med flera traditioner, bland andra den italienska Commedia dell’Arte-traditionen från 1500-talet. Clownen har liksom narren ofta haft en roll som maktens och människans spegel och har i olika kulturer betraktats som helig.

Cirkusclownen sägs ha uppstått kring år 1800 ur karaktärer som hade till huvuduppgift att fylla utrymmena mellan de olika versionerna av hästakrobatik som då var dominerande inom cirkusen. Clowndisciplinen
tog dock snabbt sina egna former, som den vita clownen och Auguste.

Sättet att arbeta inom clown har vidgats och i samtida cirkus ser man sällan de traditionella cirkusclownerna med röd näsa. Genom olika » läromästare » och deras skolor har något som kallas modern clown utvecklats och tagit plats inom den samtida cirkusen och i cirkusutbildningars sceniska träning. En tendens är att arbeta med en grotesk och socialkritisk form av humor. Där handlar det inte om att ramla och göra trick, utan snarare peka på social utsatthet och allt man inte får göra inom samhällets normativa ramar. En annan tendens inom nycirkus är att man vill visa människan bakom
de extrema konsterna. Till hjälp används ofta clownens estetik och sätt att förhålla sig till misslyckande och framgång. Ett exempel är formen Cirque petit där man använder sig av »antitrick», dvs gör trick som egentligen inte
är svåra, men levererar och säljer dem som det svåraste och mest fantastiska i världen.